Vi lyssnade också på pensionärer som sjung i otakt och hoppade över lite ord när dem kände för det, men ändå skapade deras sång på något sätt rysningar på mina armar och lite smått tårögda ögon. Det tyckte jag kände konstigt, men grattis till pensionärerna för det.
Den dumma Berten var där också och snackade om alla "bra" saker han ska göra med våran strand. Jag himlade med ögonen och gick efter knappa 5 minuter.
Usch för dig.
Men nu är det dags för vardags sysslor.



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar