Dränk mig, men döda mig inte.

Jag får spel!! Vilken tråkig dag. Det har regnat, inte en människa på ön, alla är inne i byn förutom jag, jag är ensam förutom hundarna och edmond som gömmer sig någonstans. Jag har baaaara suttit vid datorn idag och gjort allt onödigt man kan göra.
Tacka Gud för The Big Bang Theory, vad hade jag gjort utan er killar? Och vad hade jag gjort utan min kära syster som fick mig att se serien? Just nu lever jag för big bang. Det är det enda jag gör, avsnitt på avsnitt.

Och det jädra idiotspotify också, man har ju bara ett visst antal timmar nu för tiden TYDLIGEN. Jag blir så förbannad. Jag behöver musiken. Där får vi tacka grooveshark, youtube, nedladdning och annat. Men endå, dumma spotify. Jag ska slå dig när du har blivit så stor att du fått ben och vågar visa dig utanför rutan.

Och så har vi detta jäkla facebook, där sitter jag också dag ut och dag in trots att det ALDRIG händer någonting egentligen. Rätt som det är har någon lagat mat, sen ska någon säga godnatt, sen har någon bytt profilbild, sen har någon tagit körkort, sen har någon fött ett barn, skaffat hund, badat sitt barn, snubblat på en sten, och så har vi alla dem som klagar på vädret, västtrafik, att inget händer, att för mycket händer, att pastan trillade på golvet osv. Men mest av allt vill jag slå dem som skriver hatmeddelanden till anonyma personer som inte ens vet om att det är till dem.. jag menar, håll det för dig själv. Ingen bryr sig.
Haha kan man ju tycka om att jag skriver lite neggo nu då, men jag skriver också på en blogg som ingen läser och mitt syfte är inte att hela världen ska höra mig så jag får lite uppmärksamhet. Nej, jag klarar mig själv.
Ring en kompis, prata med din mamma eller skriv på en lapp om du nu måste skriva "Jag hatar dig din jävla idiot, vad är det för fel på dig? Hur kan du hålla på så?" blablabla.

Jag blir så trött.


Idag har det vart mycket känslor inom mig, mest irritation, lite saknad, mycket rastlöshet och trötthet och ytterst lite lycka.
Vart ska jag ta vägen nu? Vad ska jag göra med mitt liv? Ingen mera skola? Eller ska man plugga vidare? Ska man ha fast jobb? Ska man bo kvar hemma eller skaffa eget? Ska jag verkligen köpa den fina klänningen på monki eller ska jag spara till resa? Vart ska jag isåfall resa? Då kan jag ju inte skaffa jobb om jag ska resa? Eller måste jag jobba först för att kunna resa? Kanske jag ska klippa om mitt hår? Eller skaffa en katt? Ska jag måla naglarna ikväll eller imorgon? Ska jag måla dem alls? När är min telefon lagad och klar? Ska jag åka på tur till mina vänner i Sverige över helgen? Eller blir det fint väder så jag kan jobba? Kanske man ska börja ragga upp någon kille? Någon gång måste man ju gifta sig, eller? Det är nog bra att börja leta i tid så man kan välja den bästa sen? Eller är det bättre o vara singel och låta honom hitta mig? Ska jag försöka klä mig fult? Eller kommer jag ens lyckas få någon man om jag klär mig fint? Vad ser killar efter egentligen? Tittar dem på hår, kropp, kläder, stil, hy, ögonfärg, intressen, pengar?

JAG 
HAR 
SÅ 
MÅNGA 
FRÅGOR 
I 
DETTA 
NUET!







Just nu håller jag på att knäckas, jag har suttit här alltför länge. Kanske en promenad skulle sitta fint? Ännu en fråga. Vem kan besvara mina frågor? Är det du syster? Är det en främling på stan? Är det mamma? Är det Gud? Är det 118 118? Kanske jag kan googla fram svar?

Nä, skärpning. Nu tar jag och går en promenad. Hoppas du inte läst ända hit syster, då tycker jag synd om dig. Men tanke på att det bara är massa onödigt, jobbigt dumt svammel.

Let Me Get What I Want

Alright, midsommar var kul... inte överdrivet kul. Men helt okej kul.
Få av oss åt sill, en åt köttbullar, alla åt potatis, två åt gräddfil, en åt aioli och vi var bara tre stycken som åt. Antar att de andra hade planer med familj osv. Sen blev det fest och folk strömmade in, vissa för fulla och vissa lagom. Det var ytterst lite dans kring stången, men ett hurra för att vi endå hade en midsommarstång.
Senare på natten blev det som det alltid blir på de överskattade dagarna, det blev tjafs bråk och tårar. Detaljerna och namnen håller jag för mig själv. hehe.

Jag reste tillbaka till ön i lördags och var dödstrött, jobbade igår och idag regnar det.
Jag känner mig deppig, kanske det beror just på regnet och min rastlöshet. Vem vet? Du syster kanske?...

Jag har inget att
uppdatera om direkt,
tänkte ge några
bilder från midsommar.
Typ tre stycken då det
inte blev mycket bilder.
Mest är det bara för
att bilder alltid piggar
upp ett blogginlägg.

 



Förövrigt är det väldigt mycket jag vill ha just nu, många önskningar och så. Gud, lyssna till mina tankar och jag ska börja be till dig. Låt mig få vad jag vill ha.













Nu ska jag laga nudlar.
puss och kram,
ses på stan?

Kan du behålla en hemlighet?

Visstja, det var ju här jag skulle hänga..på bloggen. Det hade jag redan glömt bort! Men nu kom jag på det, vilken tur.

Idag är jag dödens trött, jag vill bara sova sova sova. Var i byn idag igen för att försöka hitta denna klänning jag är ute efter än en gång, men icke. Den finns inte. Syns inte. Existerar endast på hm.se. Hur som helst, jag köpte ett tröstlinne istället och det är supertjusigt. Jag ska visa det någon dag..tillsammans med de andra klänningarna och det fina halsbandet från syster. Lovar. 

HEMLIGSTÄMPLAT!

Imorgon åker jag tillbaka till Sverige, bara över midsommar torsdag till lördag. Och då ska jag på älskade Petrus&Petterssons födelsedagskalas/midsommarståhej firande. Vi ska vara jätte söta, dansa runt midsommarstången, äta sill och potatis för att inte glömma aioli, bli fulla och några av oss kanske till och med gör bort sig vilket bara gör kvällen ännu mer minnesvärd. Det roliga för min del är att ingen vet att jag kommer, jo Petra vet.. och mina föräldrar men dem kommer inte befinna sig på festen. Så jag ska överraska alla och låt oss hoppas att de blir glada och inte besvikna. Konsten för mig blir att kunna hitta något mellanting som fortfarande ger mig massa uppmärksamhet och kramar för min ankomst men som ändå inte stjäl födelsedagsbarnens uppmärksamhet. Jag hoppas det går vägen.

Om någon av någon konstig anledning skulle läsa detta, som då råkar på i Uddevalla eller veta vad detta är för slags ståhej. Så tyst, det är som sagt nästan ingen som vet att jag ska dyka upp. Jag ska göra succé, sabba inte det för mig. Tack på förhand.

So long!

Okej, jag skulle lägga upp bilder också. Men det vägrade att fungera. Kanske att de kommer senare, hejdå.

I'm back, YO

Hej hallå allesammans, eller rättare sagt hej hallå syster yster... med tanke på att du är nog den enda som läser. Bloggen har legat nere i snart ett år pågrund av att mitt intresse är minimalt litet. Men häromdagen fick jag en förfrågan av just syster att ta upp bloggen igen under sommaren nu när jag är tillbaka i Oslo och Gressholmen, hon ville se vad jag sysslade med. Så jag ska göra ett gott försök att få denna ballerinablogg i rullning, bara för dig min kära.

Så, jag kom hit i torsdags men har ännu inte öppnat kiosken jag jobbar i då vädret har varit kasst. Men jag har hunnit ta det lugnt och varva ner efter allt med student och skolavslut, jag har hunnit umgås massa med de underbara människorna som jag bor här med, jag har hunnit sova, tänka, äta och till och med sy. Igår var jag inne i byn och shoppade lite på den stora rean som pågår, det blev en blå sommarklänning med vita små rosetter, en cremefärgad klänning med lila blommor som jag nu har sytt om, strumbyxor, nagellack, läppstift och en ticha. 

Idag har precis börjat och det enda jag hunnit med är att stoppa i mig rostat bröd och espresso.

Jag skulle kunna försöka dra en kort version av studenten som började redan en vecka innan studentdagen för min del. Jag och fyra andra tjejer i klassen tog bilen och gasade iväg mot hässleholm för att starta studentveckan med en festival. Massa go musik, stekande sol, fula brännor, rött vin, nya bekantskaper, sömnlösa nätter och ännu mer musik. Vi var på S!ESTA! Festivalen. Och vi hade superkul.

Slagsmålsklubben, Den Svenska Björnstammen, The Ark, The Sounds, Ane Brun, The Kooks, Håkan Hellström, Daniel Adams-Ray, Hercules And The Love Affair, alla rockade fett. Förutom Ane Brun då som tog det mest chill, då satt vi i gräset med varsin slash och bara njöt till hennes ljuva stämma. Det var fint.

Kort om det, vi kom tillbaka till Uddevallastad på söndagen och många av oss dejtade då sängen hela kvällen. På måndagen var det Sveriges nationaldag och första dagen på studentveckan då alla studenter hängde på skeppsviken vid vattnet, det var alkohol, alldeles för mycket folk (tyckte jag), nattbad och egentligen ingen direkt speciell kväll enligt mig.

På tisdagen var vi en stund i skolan för att planera smått och gott, på kvällen drog sig alla studenter till landbadet som även det är ett ställe vid vattnet. Det var heller ingen toppenkväll, även här för mycket folk, för mörkt så man såg ingen, för mycket av allt för att kunna njuta. 

På onsdagen var många studenter på krogen, men jag själv gick mig an ett Dans Latino träningspass och sedan skuttade jag rakt i sängen.

Sen kom torsdag 9 juni och STUDENTDAGEN. 

Dagen började med champagnefrukost med hela klassen, sen vidare till skolan för fotografering, utsläpp på baksidan av skolan där vår klass gjorde stor entré med mäktig musik som sedan gick över till Riverside Motherfucker och alla dansade som dårar.

Var och en letade upp släkt, familj och vänner, fick en massa saker att hänga runt halsen, otroligt många blixtrar och kameror upp i ansiktet och på topp av det en massa goa kramar. Följt av det tågade alla klasserna mot torget för att klättra på sina färdmedel som skulle rulla fram genom staden och vi fick visa oss fulla och knäppa för främlingar som skrattade, pekade, fotade, vinkade och sjöng med oss. 
När vi visat vår glädje tillräckligt kom pappsen och hämtade upp mig på sin fantastiskt snygga motorcykel och jag fick glida genom stan ut mot lokalen där släkt väntade. Jag åkte med bara ben och vinden var kall, men trots det frös jag inte. Jag antar att glädjen jag kände just då värmde upp hela min kropp! 

De flesta hurrar sällan över att träffa släkten, så är det ju. Jag hurrade inte, men det var ändå trevligt. Vi åt planka, mumma!, tårta, drack kaffe, alla log lite mer än vad de ville, alla samtalade för att verka trevliga, och alla höll på att dö påvägen hem pågrund av ansträning. Jo, jag öppnade alla fina paket också, tack tack alla! 

Och mest tack till syster, inte bara för att du läser detta utan för att så är det, du gav den finaste presenten av dem alla! Jag fick ett halsband som hon satt ihop och designat själv. Det är i silver med en belock med fint rosa/vitt blom mönster på och en belock det står LOVE på :) puss söta! Jaoo, sen fortsatte kvällen på krogen. Vi dansade, dansade, dansade..... och dansade. Awesome var det. Och min röst var helt kaputt, på söndagen och måndagen hade den försvunnit helt vilket faktiskt bara var otroligt frustrerande.

Studentdagen var över men det fortsatte endå och på fredagen åt vi middag med klassen på restaurang för att sedan ta oss ut till Smögen, Västkusten och parta ännu mer med andra studenter. Helt okej kväll.

Efter detta har jag inte koll på dagarna längre, det enda jag vet är att vi festade alla dagar förutom typ 3 stycken under 2 veckors tid. Så snakka om att min kropp var sliten när jag landade här på ön. Men fy F*N vad kul vi har haft, en av de bästa tiderna i mitt liv!

Detta var för dig min syster, hoppas du orkar läsa. Jag lovar att kommande inlägg ska vara betydligt kortare. Imorgon kan jag berätta om min kupp till helgen. 

Puss&Snusk