Rart...

Jag trodde jag blivit brun, men det var som jag fasade. Det var smuts. Men med tanke på att jag inte har duschat på en och en halvvecka, förutom två dopp i ett saltvatten hav (alla hav har salt men) så var det inte så konstigt.
Och med tanke på att vi inte har rinnande vatten på vår ö utan begränsat liter med vatten var månad så är det inte konstigt att vi vill spara på vattnet och väljer att gå lortiga.
Nu har jag iallafall tagit en dusch, och det var helt gudomligt förfriskande. Rakat benen har jag också gjort, stort plus. Jag är med andra ord fräsch. Och sängen är nybäddad.

(jag måste bli bättre på att använda min kamera, att ta bilder på mig själv med den dåliga webcameran som gör att jag måste redigera det så för att det ska se kul ut håller inte i längden, jag vet)

MEN det jag ville ta upp var detta underliga språket som talas här i i den högra delen av norden. Nämligen norskan. Varför ska den göra sig så märkvärdig och sno svenska ord men ge dem motsatt betydelse?
T.ex:
Säger du rart på norska betyder det konstigt och på svenska betyder det typ gulligt.
roligt är på norska lugnt
buse är på norska snorkråka (det kanske inte var motsatt betydelse men endå tokigt)
lurt är på norska smart

och bara för världen jävlas med mig idag kommer jag inte på fler nu, men jag vet att jag hade det i huvudet senast imorse. Listan fylles på när hjärnan uppdaterats!

Nu har jag en jäkla massa spratt och sprätt i bena, ska ta mig en långtur bland gräs, buskar och grenar. Att vara ren är nog ingenting för mig endå.